
Money & Cash har varit ett populärt ämne inom graffiti gatukonst i många år. Det används ofta som en symbol för makt, rikedom och korruption i samhället. Graffitikonstnärer kan använda bilder av valuta, som dollarsedlar eller mynt, för att kommentera pengars inflytande i politik, ekonomi och kultur. Ett vanligt tema inom penningrelaterad graffiti är begreppet girighet. Konstnärer får använda bilder av feta katter eller grisar med pengapåsar för att kritisera dem som samlar på sig rikedomar på andras bekostnad. Graffitikonstnärer kan också använda bilder av dollarsedlar med slogans som "Money Talks" eller "Cash Rules Everything" för att kommentera hur pengar påverkar människors beteende och värderingar. Förutom att kritisera de negativa aspekterna av pengar, kan graffitikonstnärer också använda pengarelaterade bilder för att fira de positiva aspekterna av rikedom och framgång. Till exempel kan de skapa bilder av framgångsrika entreprenörer eller idrottare som har haft en betydande inverkan på deras samhällen. Sammantaget kan pengar som ämne inom graffiti gatukonst användas för att reflektera över de komplexa och mångfacetterade sätt på vilka pengar formar vår värld. Kontantskylten ($) är en populär symbol som används i graffiti, gatukonst och popkonst för att förmedla olika budskap relaterade till pengar, makt och status. I graffiti används kontantskylten ofta som en tagg eller signatur av gatukonstnärer för att markera deras verk och få ett erkännande i samhället. Det kan också användas för att förmedla budskap om rikedom och konsumtionskultur, såväl som social och ekonomisk ojämlikhet. Inom popkonsten används kontanttecknet flitigt som motiv för att kommentera kommersialiseringen av konst och samhälle. Konstnärer kan införliva symbolen i sitt arbete för att utforska teman som girighet, materialism och förädling av kultur. Användningen av kontantskylten i graffiti, gatukonst och popkonst speglar ett komplext förhållande mellan pengar, makt och konstnärliga uttryck i samtida kultur. ask spelar en betydande roll i både graffitikonst och popkonst, men på olika sätt. Graffitikonst förknippas ofta med gatukultur och stadsmiljöer, och det växte fram som en form av uppror mot samhälleliga normer och auktoriteter. I dess tidiga dagar skapades Graffiti Art främst av unga människor som hade begränsade ekonomiska resurser och använde billiga sprayburkar och markörer för att skapa sin konst. Men när graffitikonst blev populärt och erkännande började vissa konstnärer tjäna pengar på sitt arbete genom beställda verk, sälja tryck eller till och med öppna sina gallerier. Även om kommersialiseringen av graffitikonst har lett till en del kontroverser inom konstgemenskapen, har det också gjort det möjligt för vissa konstnärer att tjäna sitt uppehälle på sitt arbete. Några av de mest kända graffitikonstnärerna, som Banksy och Shepard Fairey, har nått mainstream-framgångar med sina verk som säljs för miljontals dollar. Däremot uppstod Pop Art på 1950- och 1960-talen som ett svar på konsumtionskulturen och den ökande kommersialiseringen av konst. Popkonstnärer som Andy Warhol, Roy Lichtenstein och Claes Oldenburg inkorporerade ofta bilder av vardagliga konsumentföremål och massproducerade föremål i sina konstverk, vilket lyfte fram konsumtionskulturens genomgripande inflytande på det amerikanska samhället. Ironin med popkonst är att även om den kritiserar konsumtionskulturen, så hyllar den den också, och många popkonstnärer blev framgångsrika kommersiella artister själva. Warhol, till exempel, förklarade berömt att "Tjäna pengar är konst, och att arbeta är konst, och bra affärer är den bästa konsten." Hans tryck och andra verk fortsätter att säljas för höga priser idag. Medan graffitikonst uppstod som en form av uppror mot auktoriteter, har det också blivit en kommersialiserad konstform som gör att vissa konstnärer kan försörja sig. Däremot kritiserar Pop Art konsumtionskulturen samtidigt som den hyllar den, och många popkonstnärer har själva blivit framgångsrika kommersiella artister.